Waves breaking on the beautiful rocks at Landsort, southern Stockholm archipelago.

Svartvitt på Landsort

En decemberdag med stativ på Landsort

Söndagen efter julmarknaden kändes som en bra dag att besöka Landsort för att strosa runt och ta lite bilder. Tänkte att det fanns goda förutsättningar för att den där härliga känslan av stilla, avlägsen vinterskärgård skulle infinna sig. Att vänta på passbåten vid Ankarudden tillsammans med tre (3) andra passagerare bådar gott.

Öja, som ön egentligen heter (Landsort är fyren på södra spetsen, men ofta går hela ön under namnet Landsort) var precis så vackert öde som jag hoppats. Som alltid svårt att ta in att man befinner sig en dryg timme från Stureplan. Med friska 12-14 m/s från sydsydväst och ordentligt svalt i luften åkte alla extrakläder på rätt snart efter landstigning. Ömsom hagelbyar, ömsom strålande sol. Emellanåt makalöst vackra och märkliga ljus. Dyningarna från hårdare vindar de senaste dagarna dånade mot klipporna och vinden styrde som alltid med magisk precision en dimma av havsvatten rakt mot kamerans lins och filter, tillsynes oavsett kamerans riktning. Torka, ställa skärpa, torka, justera kompositionen, torka, torka, torka igen.

Jag kan verkligen rekommendera ett besök på Öja. Jag har oftast besökt ön med havskajak, vilket förstås ger en extra dimension till upplevelsen, men Waxholmsbolaget kan vara ett bra alternativ. På ön finns vandrarhem, restaurang, café, utställningar mm. Finns också en tältplats en bit norrut från byn. Sommartid kan det vara livat, vintertid är det öde. Bara att välja. Om jag får ge en rekommendation så är lågsäsong en höjdare.

Sju och en halv timme efter landstigning tog Landsorts passagerarfartyg Stångskär mig norrut genom kompakt mörker tillbaka till Ankarudden. Långpromenerad, utelunchad, utefikad, friskluftad och med fullt minneskort i kameran vaggades jag dåsig i dyningen. Rödmosig av fem-sex lager varma kläder kramade jag en sista kaffekopp ur termosen för att inte slumra till.

Mer att läsa på landsort.com inför ditt besök på Öja!

Allt innehåll tillhör Göran Pehrson.

In English

Black and white at Landsort

A December day with tripod at Landsort

The Sunday right after the Christmas market seemed like a good day to visit Landsort for a stroll and some photography. I thought there would be good chance for that lovely feeling of quiet, remote winter archipelago to present. Waiting for the boat to Landsort at Ankarudden harbour together with three (3) other passengers was really promising.

Öja, which is the name of the island (Landsort is actually the lighthouse on the south tip) was exactly as quiet and desolate as I was hoping. When visiting Stockholm winter archipelago, it’s always hard to grasp that you’re less than an hour and a half from Stockholm’s busy centre. Brisk south south-westerly winds and a temperature around zero Celsius made me dig deep in my backpack for all extra clothes as soon as the boat landed. The weather went from hailstorm to sun to rain and back, within an hour, creating incredibly beautiful and remarkable light. Old swell from the past few days of stronger winds beat the cliffs creating thunder. The wind threw ocean spray with impressive precision right at my camera lens and filters, like it always does. No matter which direction the camera is facing. Wipe, adjust focus, wipe, compose the image, wipe, wipe and wipe again.

I would really like to recommend visiting Öja. My visits have mostly been by sea kayak, which of course adds to the experience, however going there by boat is not a bad option at all. On the island there is a hostel, cabins to rent, restaurant, café, art gallery and more. There is also a camping ground north of the village. During summer and high season it can be quite crowded, but off-season it’s quiet. Your pick. If you ask me, I’d say off-season is hard to beat.

Seven and a half hour after landing at the island, the Landsort passenger boat Stångskär set off north through the pitch dark December evening towards Ankarudden. Long walked, outdoor lunched, outdoor coffee breaked, fresh aired and with a full memory card in my camera, I was rocked to drowsiness by the swell. Blowsy from five or six layers of warm clothes, I squeezed the last coffee out of my flask to keep Sandman at bay.

There’s more to read at landsort.com before your visit to Öja!

All content is copyrighted by Göran Pehrson.

Comments

6 responses to “Svartvitt på Landsort”

  1. annicaaktiv Avatar

    Mycket vackra bilder! 🙂

    Liked by 1 person

  2. Jane Lurie Avatar

    Göran, These is a magnificent monochrome series and Oja looks like a special place. We visited Stockholm two years ago – you live in a beautiful part of the world.

    Liked by 1 person

    1. Göran Pehrson Avatar

      Thank you so much, Jane. Well, then you have witnessed the beauty at first-hand! Yes, Öja is indeed a special place. I think one one of the reasons is the fact that it is so close to city centre of Stockholm, yet feels so remote. That goes for many parts of the archipelago. Cheers!

      Liked by 1 person

  3. bluebrightly Avatar

    Such beautiful black and white photographs! You were inspired by this landscape, I think!

    Liked by 1 person

    1. Göran Pehrson Avatar

      Thank you! Indeed I was.

      Liked by 1 person

Leave a comment